Andra omgången

Hitlerpappan, som i förra inlägget närapå ansåg sig ha besegrat den dödliga sjukdom han drabbats av, har tvingats att sticka huvudet under kudden för att inte störa resten av familjen med sin dödsjämmer. Hitlerpappans lagvigda hustru fnyser kallt, som det empatilösa monster hon alltid förvandlas till när Hitlerpappan är döende, att Hitlerpappan minsann kan ta sig till det barnkalas han har bokat in idag. Hitlerpappan håller inte med men fogar sig som den ödmjuke man han är.

Förresten kan det vara bra om Hitlerpappan avlider utanför hemmet eftersom Hustrun förhoppningsvis kommer att få svåra skuldkänslor, även om Hitlerpappan misstänker att Hustrun snarare dansar jenka av glädje. Och tänka sig att Hustrun kan vara så kall dagen efter att hon och Hitlerpappan firat ännu en bröllopsdag! Visserligen bara i drygt en timme, men ändå...

Falskt alarm

Febern, huvudvärken och halsontet tycks vara på väg att klinga av. Däremot tycks hjärnan inte runnit färdigt ur näsan ännu och lungorna envisas med att dra ihop sig i kramper. Det tycks dock finnas hopp om att Hitlerpappan överlever även denna omgång. Helt säkert är det dock inte, även om statistiken talar för det.

Hitlerpappan är döende

Precis som de flesta män har Hitlerpappan drabbats av den dödligaste av alla farsoter, nämligen manligt dubbelsidigt slem-nys-host-ont-syndrom. Att resten av familjen har drabbats av en liknande farsot spelar ingen roll eftersom denna är mer känd under namnet vanlig förkylning. Hitlerpappans skalle värker, liksom ögonen, näsan och bihålorna. I njurtrakten tycks bacillerna med stor förtjusning festa på Hitlerpappans inälvor. Att döma av deras intensiva kalasande har Hitlerpappan inte många timmar kvar.

Den enda i familjen som möjligtvis kan vara i sämre skick är Hitlerpappans yngsta arvinge. Hon är dock stark och kommer garanterat att klara sig trots fontänkräkning. Det är bara så tråkigt att hon ska få växa upp utan far. Hustrun har nämligen svurit att aldrig gifta om sig.

Farväl grymma värld! Hitlerpappan har åtminstone gjort ett par avtryck i cyberrymden som kommer att finnas kvar tills den stora hårddisken rasar. Må Hitlerpappans vänner minnas honom med förundran och må hans fiender minnas honom med saknad.

Yngre synder

Igår firades den äldste arvingens födelsedag. Det var ingen stor händelse i sig eftersom han fyllde år redan på onsdagen. Vad som däremot var stort var att Hitlerpappans bror, Mekanikern, för första gången lät resten av släkten träffa hans nya flickvän. Till Hitlerpappans munterhet och Fångvaktarens avundsjuka så visade sig denna flickvän vara sexton år yngre än Mekanikern. Att just denna ålderskillnad leder till en enorm munterhet från Hitlerpappans sida beror på följande:

När Hitlerpappans bror var sexton år gammal fick han vid ett tillfälle syn på en tidningsartikel om en, på den tiden, känd och ganska folkkär svensk artist. Denne artist hade nyligen fyllt 32 år och det var bl.a. det som artikeln handlade om. Den handlade dock även om artistens senaste kärlek, en sextonårig flicka. Mekanikern ansåg det vara fruktansvärt äckligt att "en så gammal gubbe var tillsammans med en så ung tjej!" Och detta tjatade han om i flera timmar. Naturligtvis var Hitlerpappan tvungen att retas med brodern så att denne blev ännu mer upprörd hela tiden. Det är storebröders plikt att reta småbröder.

Hur det än var har Hitlerpappan aldrig kunnat glömma denna händelse och nu, när brodern uppnått sitt 45:e levnadsår är denne alltså ihop med en sexton år yngre kvinna. Det bäddar för att Hitlerpappan kommer att få en hel del tillfällen att retas. Och det kommer han att göra.

Denna dagen har till största delen ägnats åt tvätt. Massor av tvätt. Månadstvättstugan har varit upptagen ända sedan den tionde januari. Det lustiga är att de som har minst antal barn har flest tider i tvättstugan. Å andra sidan finns det gott om tider i veckotvätten.

Nyår och nya fraser

Nyårsfirandet var osedvanligt lugnt i Hitlerpappans närmaste omgivning. Visst sköts det raketer och avfyrades det bomber men inte alls i samma omfattning som tidigare år. Det som var mest förvånande var dock att hela Nyårsafton var lugnt fram till någon timme innan tolvslaget. Sedan brakade det loss i drygt en halvtimme och ebbade ut ganska snart. Klockan ett på natten var det lika dött som det normalt är en vanlig arbetsvecka. Hitlerpappan och Hustrun firade in det nya året som de brukade, när de väl fått barnen i säng.

Nu, några dagar in på det nya året har, Hitlerpappans yngsta arvtagerska fått lite nya uttryck att laborera med. Det två främsta favoriterna är för tillfället:

-Men hallå-å, ja' ska u-ut!" (Sägs gärna till hunden när denne står i vägen.)
-Nu drar jag." (Sägs så fort hon reser sig från någon sittplats.)

Hitlerpappan konstaterar att även fjortisspråket kryper ner i åldrarna.

I övrigt vill Hitlerpappan påpeka att han bara publicerar kommentarer som inte avslöjar hans andra tillhåll på nätet. ;)