Andra omgången

Hitlerpappan, som i förra inlägget närapå ansåg sig ha besegrat den dödliga sjukdom han drabbats av, har tvingats att sticka huvudet under kudden för att inte störa resten av familjen med sin dödsjämmer. Hitlerpappans lagvigda hustru fnyser kallt, som det empatilösa monster hon alltid förvandlas till när Hitlerpappan är döende, att Hitlerpappan minsann kan ta sig till det barnkalas han har bokat in idag. Hitlerpappan håller inte med men fogar sig som den ödmjuke man han är.

Förresten kan det vara bra om Hitlerpappan avlider utanför hemmet eftersom Hustrun förhoppningsvis kommer att få svåra skuldkänslor, även om Hitlerpappan misstänker att Hustrun snarare dansar jenka av glädje. Och tänka sig att Hustrun kan vara så kall dagen efter att hon och Hitlerpappan firat ännu en bröllopsdag! Visserligen bara i drygt en timme, men ändå...