Gott slut

Så här på årets allra sista dag har Hitlerpappan förvandlats till en riktig filosof eller åtminstone lite åt det hållet. Hitlerpappan besökte nämligen orten Coopbutik i akt och mening att dra nytta av erbjudandet om extrapris på kycklingfiléer, en kroppsdel som inte existerar på kycklingar eller någon annan fågel, men som icke desto mindre är väldigt god att förtära.

I köerna till kassorna befann sig ett stort antal av ortens äldre invånare, och det slog Hitlerpappan hur oerhört stressade de verkade redan drygt fjorton timmar före tolvslaget. Hitlerpappan kunde inte låta bli att fundera över vad pensionärer har bråttom till? De jobbar inte och har därmed inga incitament att skynda sig av ekonomiska skäl. De har inga småbarn att passa, förutom möjligtvis barnbarn och detta kan knappast gälla varenda pensionär på orten. När man uppnått den ålder då man ska njuta av ledigheten, ska man väl faktiskt också göra detta?

Kön som Hitlerpappan stod i delade sig i två när ännu en kassa öppnades. Damen framför påpekade detta för Hitlerpappan och pekade nästan uppfordrande på den nya kön. Hitlerpappan log sitt soligaste leende och svarade att han inte hade särskilt bråttom. Den äldre damen såg förvånat på honom och menade att det ju fanns plats där, i den andra kön. Hitlerpappan svarade att det nog fanns de som hade mer bråttom än vad han själv hade. Då passade ett äldre par, som stått bakom Hitlerpappan i kön, på att runda hyllorna och ställa sig i den nya kön. Damen framför Hitlerpappan gav honom en anklagande blick, av någon för Hitlerpappan okänd orsak. Hitlerpappan log och sa att man inte ska ha för bråttom på Nyårsafton. Jaså, svarade den äldre damen med lite förtrytelse i rösten. Nä, svarade Hitlerpappan, för kyrkogårdarna är fulla med folk som har haft för bråttom på nyår och det slutade med att de kom för tidigt till sin egen begravning. Då vände sig damens följeslagare om, log mot Hitlerpappan och sa: Tack.